behovet av rutiner

Behovet av rutiner är A och O för mig som är sjuk. Jag har skämtat om Skalmans ät och sovklocka, men ju mer jag lär mig om mig själv och sjukdomen inser jag ju att det där med en ät och sovklocka skulle inte vara alltför fel egentligen.

Planeringen för dagen var:
Gå upp tidigt, det vill säga klockan 8 har jag väckning.
Frukost, mediciner och frukostTV inplanerat.
Lite flaxande framför TV med Wii fit och balanceboard.
Duscha.
Äta lunch.
Sitta framför datorn.
Iväg till affären och handla det som planerats att handla för denna vecka.

Det blev såhär:
Stängde av väckningen, snoozade inte ens.
Upp klockan tio.
Kaffe och mediciner, ingen fruksot, och sedan TV och dator fram till ett.
Åt lunch.
Duschade.
Satt en stund med spel i datorn innan det var dags för affären.

Nu, såhär sent på eftermiddagen är jag väl i fas med dagens planering. Det vill säga att jag nu ska ta itu med middagen så att vi kan äta runt fem halv sex som planerat. Pojken kommer väl hem snart så vi får se om han hjälper till med middagen eller ej. Märks. Oavsett hur det blir med matlagningen kommer jag sen att tillbringa resten av kvällen med att umgås med Pojken och höra hur hans dag varit och hur kommande veckan kommer att se ut. Sådär vuxet och bra att hålla oss uppdaterade i varandras liv.

Dagen i sig har hittills varit full av saker som i andra situationer och dagar kunnat innebära kaos i hjärnan och panikångestattacker från helvetet. Som det här med att jag ”försov” mig till exempel. Eller som nu när jag var till affären så funkade inte det att betala med kortet. Istället fick jag springa ut bakom hörnet och hämta ut kontanter (medan kön bakom mig fick vänta på mig). Alltså, hade jag inte varit på bättringsvägen hade dessa två saker förstört resten av min dag. För att inte tala om hur snurrig och kaotisk jag hade blivit i affären. Huu. Istället inser jag hur mycket bättre jag faktiskt mår om man bara ser tillbaka en vecka. Konstigt det där egentligen. Hur det kan pendla så drastiskt. Skönt att se och framför allt känna skillnaden.

Imorgon är en ny dag och då blir det att ha samma mål som för idag. Hur det sen blir är en helt annan sak. Jag kan ju bara försöka. En dag i taget.

Annonser
Det här inlägget postades i bipolär, känslor, mående, sömn, sjukskriven, vardag, wii. Bokmärk permalänken.

En kommentar till behovet av rutiner

  1. kokuzo skriver:

    Ja man vet ju precis hur man bör göra för att underlätta vardagen. Men hur lätt är det inte att snooza om man har den möjligheten 😉 För mig är det livsfarligt att sluta ögonen några sekunder på soffan, då rasar hela världen och jag missar jobb, handling, hämtning, städning, you name it.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s