otur….???

Vet inte hur jag ska förhålla mig till renaste reaktionen och kommentar från samtalstjejen jag har på psyk. Jag hade väl mer eller mindre tjatat till mig en tid innan semestern (hennes). Senaste tiden rann liksom ut i sanden när man mer eller mindre ligger i fosterställning och bara önskar allt tog slut.

Vet idag att det är helt okej att må kasst efter att ha blivit misshandlad i den formen jag blev ett par tre veckor sen. Jag VET att det är okej att det är så just nu. Att veta och må och acceptera läget är vitt skilda ting.

Det är inte det som egentligen är problemet med senaste dagarnas funderingar efter hennes kommentarer om saken. Otur!?

Reagerade redan framför henne… otur?… och hennes svar var reaktionsmässigt… ”alltså, allt du varit med om, det borde räcka med otur…”

jag blev stillasittande och har bara funderat sen dess på vad hon sa—— otur?

Jag kallar det för ödets labyrint och överlevnad. Bara alltför van vid massa skit hit och dit. Otur??!

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: