Utbränd?

Vet inte. Sådär att det inte är riktigt okej. Och enda anledning är att jag nojar mig redan nu inför morgondagens morgon och tillbringa tid i Huset.

Känner igen känslan från då jag var på god väg att krascha och vara totalt utbränd. Hur ångest tog över och var märkvärdig varje gång jag gick till jobbet. Nu är jag inte märkvärdig men känslan finns där.

Kan inte komma ifrån att tänka på att jag kanske fortfarande är just det. Utbränd. Att jag aldrig återhämtade mig från första gången jag gick in i den berömda väggen. Att det hände en gång till kort tid därefter är inte konstigt. Kanske var det också det som var egentliga orsaken till varför jag är hemma nu?

Har aldrig fått hjälp med den delen av psykisk funktionshinder. Hur jag ska hantera saker och ting utifrån vad, hur mycket och på vilket sätt. Kallar det för intrycksallergi. Socialisering blir svårare ju mer det bär emot att ta sig någonstans.

Försöker komma underfund när det funkade med arbete och vad som fattas mig. Och jo. En gång. Några månader. Det har funkat. Liten plats. Få medarbetare. Avsides. Konstnärligt kan man väl säga.

Kanske hittar jag en sån plats igen. Någonstans. Men uppenbarligen inte nu. Igen. Hoppas bara jag kommer iväg imorgon som jag ska. Eller inte.

Det här inlägget postades i ångest, bipolär, framtidsdrömmar, jobb, känslor, mående, sjukskriven, social fobi, utan jobb, vardag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s