Kategoriarkiv: boende

Roadtrip

Varit på fyradagars roadtrip till Norge med Sol. Och nej, vi hade inte ihjäl varandra en enda gång.

För ett par månader sen kom jag med förslag om en dagstur över gränsen. Varken mer eller mindre. Bara att jag gärna ville ha sällskap. Det blev en fyradagars med övernattning. 

Första resa som hon och jag gjort någonsin. Har inte ens tagit en dag i Stockholm under uppväxten. Fanns inga medel för det. Eller möjlighet. Nu, som Sol konstaterade, 34 år senare tillbringar vi fyra dygn ihop i grannlandet. Båda två så extremt förälskade i det landet nu att det blir definitivt fler turer över dit. Om det sen blir tillsammans återstår att se. Vet bara att jag definitivt ska åka över igen. Hon med, med eller utan mig.

Jag kommer skriva om den här resan under separata rubriker så ni får vänta med detaljer.

Kan man vara nykär i ett land?

Annonser

Inte frisk

Jepp. Det är jag det. Envis som synden. Kan själv. Får skylla mig själv. Vet ju bättre. Egentligen. 

Kroppen sagt ifrån. Tvingar mig i sängläge. Har inget alternativ just nu. Bara gilla läget. Hade inte glömt bort. Ridit på vågen. En dag till. En sak till. Femtielva trappsteg. Femtielva kassar och kartonger. Inte lika mycket möbler. Men nu så den ifrån. Jag som har lika mycket trappsteg och kassar och kartonger kvar.

Blöö.

Skitkropp. 


Vykort

Känslan man får när det är annat än räkningar och läkartider i brevlådan ❤


Hylla monterad

Eller hyllor är det väl. Gjort det antal gånger. Inge svårt. Däremot ett helvete att få upp när man är själv. Väger ton gör den, Expediten 5×5, men upp kommer den efter gäng med svordomar och jävlar anamma. 

Bara böckerna som fattas. Blir senare projekt. Resten av dagen får ryggen vila. Men nu är den uppe och monterad i alla fall. 


Lampa i tusen bitar

Jo. Skrämde skiten ur mig. Hängt i en vecka. Överlevt femtioelva flyttar. Plötsligt tar den livet av sig. Någonting som släppte/slängde ner den? 

Glasen höll, så lite lim så blir den som ny ska ni se. Hoppas den får hänga kvar ett tag till. Tycker om den som faen ju.

Den borde inte ramlat ner. Krokarna är hela både i lampan och taket. Skumt. Får se om glödlampan funkar. Den är ju hel så.

Vart har jag lagt limmet?


Om livsprojekt och planer

Läser om andras bedrifter och livsprojekt på sidor jag är med i på fejan. Planer flok har för det som komma sall. Blir så imponerad av allt som folk gör trots funktionshinder. Oavsett vad funktionshindret är. Samtidigt får det mig att känna mig oduglig i det ”lilla” jag har. 

Som jag skrivit om förr så är jag imponerad av folk som faktiskt bor där dom bor och hur länge de gjort det. För mig är det overkligt att bo på samma adress länge. Ni som följer mig här vet att jag flyttat sisådär en gång om året senaste 20+ åren. Att jag flyttar runt är en sak, att stanna en annan. Lika lite som folk inte förstår att jag levt som jag gjort är som jag som inte förstår hur man kan stanna på en plats så länge. Ändå, en del av mig söker just det. Lugnet. För alltid hemmet. Att lägenheten jag har nu (inne på dag fyra) känns som en plats jag kan vara kvar är ingen garanti på att det blir så. En dag kommer flyttfågeln och säger att bopålarna ska upp igen. Så som mitt varit hittills vet man aldrig.

Som nu, när jag läser om folks livsresor och planer, undrar jag vart jag får plats i det här. I det stora. Livets väntrum igen ni vet. Vart är jag på väg? 

Andra skriver om kursändringar och byte av jobb. Plugga och göra annat. Resor och vandringar som glrs en gång i livet. Och jag? Och jag ingenting. Okej jo, har ju mina intressen och hobbys., men just nu är det just det: intressen och hobbys. Sen då? Jag vet inte. Vet ju inte vad morgondagen har med sig. 

Avundas alla dom som ge allt det där det skriver m. Planeringen. Och att de gör det också. Bara det är stort.

Tänker på drömmen jag skrev tidigare. Att jag var på rätt väg. Vadå rätt väg? Är jag ens på en väg? Stig möjligtvis. Känns mer som om jag förvillat mig ut på mon utan väg tillbaka eller väg framåt. Stor på min grästuva och trampar. Försöker finna fotfäste och en väg någonstans. 

Just nu läser jag mest om andras resor genom livet. Kanske för att finna inspiration. Kanske för att hitta någonsorts vägledning. Fingervisning. Så ett frö. Kalla det vad ni vill. Less på ingenmanslandet. Det här väntrummet. 

Ändå. Jag gör min egen resa. I framtiden ser jag meningen med allt det här. Mentala resan fysiska resan. För visst har jag gjort båda bokstavligen hittills i år. Än är den inte slut. Varken året eller mentala/psykiska resan.

Stor eloge och klapp på ryggen till alla dom som gör sin resa. Och lycka till vart ni än är på väg.


Bara vara idag och hårfärgning på agendan

Jo. Det tar sig. En sak i taget. Sakta men säkert sätts saker på plats. Mest för att annat ska få plats. Tusen saker kvar att hämta hem. Men det tar sig. En sak i taget. En kartong åt gången. 

Välbehövlig vilodag. Tvingat mig själv att inte åka iväg och hämta mer saker. Idag får saker stå där de står. Förutom här hemma då. Mer ska ju bäras in så det behöver fixas till lite här hemma. 

Dock en lugn dag idag. Till och med sovit ikapp på eftermiddagen. Riktigt sovit. Behövdes. Väntar mest ut tiden lite nu för att sen åka iväg och handla på nya orten. Byn som den är. Dock större matbutik så jag får väl åka och visa upp mig för resten av byn. Handla måsye jag oavsett. 

Kvällens planering är simpel. Färga håret. Ett tag sen sist. Verkligen dags. Fåfängan ska ju få sitt också. Lite roligt måste jag ju ha också.

Kanske blir det en film eller två sen. Kanske en öl eller två. Man vet aldrig. Har inte så mycket inplanerat och ja, fattas saker här hemma så jag får ta det som det kommer.och en sak i taget. 

Idag bara är. Idag är jag bara.