Kategoriarkiv: citat

Kunde inte sagt det bättre själv


må bra film

Inte nog med att jag har ”må bra” musik, så har jag också filmer jag har vid tillfällen måendet sviker. En favorit är Rambo. Antingen första First Blood eller Rambo (fjärde filmen).

Har andra favoriter också inom skräck och det är ju ingen nyhet direkt. Men just idag passar Rambo bäst. Speciellt det här :

”Live for nothing or Die for something”


Festinbjudan kan ge ångest

Har haft den liggandes länge. 40 års fest. En av närmaste vännerna fyllde 40 i i tisdags. Vi ses inte så ofta men ändå en av dom närmaste jag har sedan länge. En av dom där jag skulle kunna kalla för broder. En av mina medresenärer i bipolära berg- och dalbanan. 

Inbjudan kom redan i januari. Velat sedan dess. Ska jag gå eller inte. Skulle vara så jäkla roligt varvat med vågar inte träffa okända just nu. Prata med honom får mig glad och se fram emot fest. Ensam i natten och vissa dagar grips jag av ren panikångest av att jag då skulle träffa femtielva andra jag aldrig träffat förr. Inklusive dom där som valde bort mig i samband med skilsmässan med Xet. 

Velat fram och tillbaka. Igår blev det ändå bestämt att jag väljer att åka. Även om ekonomin inte tillåter det just nu. Men det är ju ändå bata pengar. Och handlar om några dagar innan nya pengar på kontot igen. Och klarar mig utan större utsvävningar ändå. Det är ju honom jag ska träffa. Det är ju för hans skull. Han ska ju firas. Varför ska jag då låta meningslösa gamla bekanta förstöra möjligheten till en kväll jag kommer att minnas och glädjas för länge? Det är säkert tusen andra jag kan prata med istället för att måla fan på väggen över sånt som inte ens har inträffat? Precis. 

Och skulle jag verkligen känna att jag inte vill umgås kan jag ju alltid ignorera folket och fokusera på banden som ska spela för oss som är där. För det kommer finnas liveband på plats. På scen. Ett av dom som måste ses oavsett. 

Tydligen ska jag få makeover av hans fru innan festlokal. Har aldrig träffat henne. Har försökt få honom att förstå att jag och hon förmodligen inte är samma storlek. Han fnyser bara åt det. Foton på dom två tillsammans är lite missvisande då han är över 2m lång vilket gör alla bredvid små. Inklusive mig. Får se hur det här blir till slut. Bara jag har med mig egna underkläder och skor typ. 

Men det gör det ändå inte så mycket lättare. Ångesten kommer och går. Misstänker att det är som med så mycket annat. Väl på plats så ordnar det sig. Att ångesten är obefogad. Hatar social fobi på det sättet. Och skulle det kännas sådär konstigt kan jag ju ta en öl eller två till och andas en stund. 

Idag blir det att färga håret och få bort dom grå. Lite får jag ju göra själv inför morgondagen. 


Sluta aldrig att jämföra

Vilken jäkla slogan och/eller uppmaning av något företag som gör reklam för något på tv. Ingen aning vilka/vem som tycker så men skit är det oavsett. 

Blir lika irriterad varje gång. Det sätter sig i huvudet. Triggar igång saker. Skit är det. Vill inte hamna där. Ändå gör jag det. Tankarna osorterade. Återkommer. 

Blöö.


Skillnad på vård och vård

image

Jag valde bli sociolog. Säger en del om mig.


Citat av Coelho

image


nano nano

Det har gått ett par dagar sedan världen fick veta att Robin Williams gått bort. Det påverkade mig mer än jag trodde. Han har ju alltid funnits där. Som den där farbrorn man inte träffade så ofta, men när man gjorde det fick han en att skratta så att man nästan kissade ner sig. Någon man såg fram emot att träffa. Längtade till nästa gång.

Minns faktiskt inte när och hur gammal jag var när ”Mork och Mindy” sändes på TV. Pratade med morsan om det där och hur hon också minns Robin som en kär vän som dök upp då och då. Han var alltid där liksom. En del av min barndom dog i och med nyheten om hans död nådde mig. Någonting oskyldigt inom mig brast och dog. Finns inte mer. Skratten har dött ut.

Lägger upp en bild med citat från en av favoritfilmerna med honom. Och avslutar med orden ”Nano nano Robin. Trevlig resa. Du kommer vara saknad”.

robinwilliamssiezethedayrip