Kategoriarkiv: fåglar

Välkommen hem!


Nu kan jag äntligen skriva om något som varit på igång senaste tre veckorna. Jag har fått egen lägenhet!!! På riktigt. Mitt namn på kontrakt på egen lägenhet. 
Kommer ha ett hem för mig och katten. Kommer att ha allt jag äger och har under samma tak. Det blir att inte ha sakerna nerpackade i kassar eller kartonger. Eller förvsrade på fem olika adresser. Bara vara mig själv. Mig själv och katten. Slippa oroa mig för morgondagen gällande kunna veta att jag har tak över huvudet imorgon också. Slippa ångesten. 

Väntan varit olidlig. Osäkerhet och tvivel avlöst varandra. Processen såååå oändligt lång. Men, kontrakt skrevs under för några timmar sen. Det är på riktigt!!! Nedräkningen har börjat.

Åkte sen ut till adressen. Ett par mil utanför staden där Neo bor. Kollade läget. Kände av. Stor matbutik, några pizzerior och kafe och annat trevligt. Och det känns overkligt. Ändå ser jag på kontraktet och vet att det är på riktigt. Ingen dröm. 

Och hänvisning till rubriken ovan:  

Korparna kraxade Hej och önskade mig välkommen hem. Tydligare tecken än så om att jag hittat hem finns inte i min värld. 


Hösten är på väg :)

Äntligen har svalorna stuckit söderut. Har väntat på den här dagen i några veckor nu. Så idag, äntligen, är det tyst från skrikandet och så kallade drillandet. 

I sjön bredvid samlas tranor och gäss för samma procedur. Jäkla oväsen är det i alla fall om mornarna. Men snart så.

Hösten är på väg. Yey! Favoritårstiden som ni vet. 


Jag hör dom!

Alltså. 

Det tog sin lilla tid. Men jag hör dom i skogen bredvid. Inte ofta. Inte hela tiden. Inte ens dagligen. Men jag vet nu att dom finns där. 

Korparna. 

Slår definitivt i en sträng inom mig. Blir alldeles varm inombords. Varje gång. Kommer på mig själv att le när jag hör dom. Ren kärlek. Renaste av dom alla. 

Samtidigt väcker det tilltro. Saker och ting händer av en anledning. 


Fågelskrämma?

Nackdelen med att bo i stan är skator. Eller nackdelen med området vi bor i är skator. Inte bara att dom finns på området och väsnas och skitar ner, nej. De ockuperar balkongerna på området. Har fått jaga iväg dom några gånger och fler lär det bli misstänker jag. Vidriga skadedjur.

Nä, fågelskrämma på balkongen nästa projekt. Tips?


Del ett av flytt och förkylning från helvetet

Jahapp.

Del ett av flytten avklarad. Neos saker installerats på nya adressen och det är lite av lagerlokal hemma just nu. Saker överallt. Ingenting klart. Men helt okej. Vi är på nya adressen i alla fall.

Del två med mina saker får vänta en stund till. Jag ligger nedbäddad och snorar för både kung och fosterland. Febernedsättande och smärtstillande intas med jämna mellanrum. Åka till huset med mina saker får vänta ett par dar till. Har en del till att packa ner och få till innan lasset hämtas. Orken finns inte tyvärr. Definitivt inte körduglig. Inte ens för att ta mig till närmaste stormarknad för att fylla både kyl och frys. Hatar verkligen att vara förkyld. Hatar min nedsatta immunförsvar. Det är som det är. Och jag får ta en dag i taget helt enkelt. Kanske är det bättre imorgon. Kanske inte. Märks.

En fashinerande sak dock gällande inflytten till nya adressen. Gick runt och kollade in ytorna igen och det var väl fem tio minuter efter att ha hämtat ut nycklar och tagit oss upp till lägenheten. Blev stående vid balkongdörren och mötte nyfikna ögon på fågeln på balkongräcket. Koltrasten som var och tittade till mig/oss. Som för att välkomna oss hem. Ler av bara tanken. Värmer i hjärteroten. Ni som följt mig vet vad och vem koltrasten symboliserar.


Kaffe ute på farstubron

Passar på att sitta med min morgonkaffe ute på farstubron och njuta av tidig sommarmorgon. Det är behagliga cirkus 17 grader och jag sitter i armlösklänning. Soldiset har redan lagt sig över gården och det kommer bli väldigt varmt idag med. Därför sitter jag alltså ute medan jag fortfarande kan. I skugga. Med mina behagliga sjutton grader och nybryggd kaffe.

Igår visade definitivt varför jag höll mig inomhus. Solen gassade från klarblå himmel. Farstubron badar under dess stekande strålar mesta delen av dagen och jag… jag sitter inne. Fläkten surrade i rummet bredvid och jag förbannade min solallergi ännu en gång. Visserligen har jag aldrig varit den som pressar i solen, men ändå. Dagar som igår tillåter inte ens skuggan av en ek för att tillbringa en dag i friska luften och det var för varmt att ens ta på sig täckande kläder. Hade ju varit mycket trevligare att tillbringa timmarna under ekarna och känna sommarbrisen smeka min kind.

Fåglarna kvittrar. Flugorna (som redan hittat mig) surrar. Vinden susar i ekarna och syrenhäcken. Fåren bräker. Och tvätten vajar i stilla sommarbrisen. Kommer sakna mornar som dessa. Nja, hade det inte varit för flugorna hade det varit perfekt. Fortfarande skugga över farstubron. Kaffet fortfarande varmt och njutbart. Tar vara på dom korta timmarna ute i friska luften. Snart förpassas jag in i huset och det skydd från solen och hettan som den ger mig. Men, inte än. Just nu passar jag på att vila i stunden.


Kungsörnar

Jag måste bara klargöra att jag inte är ornitolog. Fåglar kan vara vackra djur. Korpen har jag ju som familiaris.

Jag har glömt att berätta om hur jag för en gångs skull sett kungsörnar i sin rätta miljö och se hur mäktiga dom är. När jag fick skjuts runt av grannen/hyresvärden härom dagen åkte vi bakvägar och kringelkrokar mellan byarna och hemmet. Där, mitt ute på en åker stöter vi på dom. Ja, dom. Inte bara en, inte bara två heller utan tre. Det blev nästan andäktigt i bilen en kort sekund. Vilket möte. Samtidigt tänkte jag på biologilektionerna i skolan om täckning, toner och hur man vet om det är ung eller gammal. Tre stycken unga havsörnar äter på någonting på åkern mitt ute i ingenstans. Och jag får se det på nära håll. Typ 20 meter från grusvägen där vi saktat in för att inte störa. Två av dom flyger iväg och jag håller nog andan en stund. Vackra majestätiska fåglar. Behöver bara gå tillbaka till det ögonblicket för att känna hur jag ler.

Mäktigt.