Kategoriarkiv: städning

Inte slänga

Går igenom minnen idag. Sorterar och packar om. Sparar. Kasserar. Skillnad på minnen och minnen.

Flytt är bra. Göra av med skit. Även om ”före” är att föredra.

Annonser

Nomadliv II

Jodå. Fortsätter. 

Efter mellanlandning hos Bästaste V blev det att packa bilen och ta sig uppåt igen. Blev så efter att ha tagit och tvättat. Händer saker i hennes liv som jag inte vill vara fysiskt närvarande vid. Tvättat och klar för ett par veckor till av rent ombyte. Alltid något. Guld värt att i alla fall lukta gott oavsett var jag hamnar.

Uppåt igen. Just nu mellanlandat hos morsan strax norr om Dalälven. Är ju meningen att jag ska ännu längre upp i landet och till slut korsa gränsen i några dagar. Farsan fyller 70 så det är liksom ett måste i år. Och för min del passar alldeles utmärkt just nu. 

Kommer dock stanna till hos Morsan ett par dagar längre än planerat. Hjälper med saker hon inte orkar göra själv. Nu är det en del fortsatt rensning av saker, men mest behov av att få tvättat. Ålder och krämpor gör sitt. Det lilla jag kan göra som inte krävs alltför mycket är väl det minsta jag kan göra just nu. 

Sen blir det att packa bilen igen och ta med hennes gamla vinyler med mig norrut. Rensning hos Morsan och det att jag ändå är på väg uppåt så kan ju skivorna följa med. Stör ju inte direkt. Har ju plats i bilen. Och nu blir ju skivorna kvar för eftervärlden och hon vet hos vem. Sådär som hon vet att hennes böcker får nytt liv nere på kontinenten. 

Så, nu är det mest väntan på tvättid. Jag klarar nog ett par nätter till under hennes tak. Får ju hjälp med bensinpengar när jag väl kommer iväg. 


ÅK!

Ni vet när ni träffat folk och så träffar ni folk? Ni vet när ni träffat människor och så träffar ni människor? Just det. Precis.

Jag har träffat på den där jag tydligen behöver just nu. Jag har träffat den där jag uppenbarligen ska träffa just nu.

För att? Komma iväg och göra saker. Själv men inte ensam. Det där jag funderar på men inte gör något åt och sen bara är irriterad på mig själv över. Hon är tydligen den jag behöver ha i mitt liv just ni för att ta tummen ur och komma till skott.

Som idag. Pratade om en del platser jag funderat på att åka till. Hennes spontana kommentar var: ”Åk! Det fixar du. Det fixar vi.”.  Och som hon sagt innan om det där med hyran så kan den diskuteras och reduceras utifrån vad jag gör för hennes hundar och markservice. Alltså… städar jag hela nedervåningen och rastar hundar när hon är på jobbet så får jag billigare hyra så jag kommer ha råd att åka iväg på saker samtidigt som jag har kattvakt under tiden jag är borta. 

Vad funderar jag på egentligen? Bara att ta vara på erbjudandet och börja planera istället för att fundera. Kanske ta en festival eller två? Hälsa på vänner i ett par dagar här och där? Ta och åka där jag aldrig varit förr? Bara för att jag kan? Varför inte? Nu när möjligheten finns.

Vissa människor dyker upp i ens liv när man behöver dom som mest. Hon är en av dom. Hon är en sån. För det är ju så att jag behöver göra saker för mig själv just nu. Och med henne har jag möjlighet till det. 

Saker och ting händer av en anledning? Verkar inte bättre. 


Dela hus

Blev klart att jag ska dela hus med en ensamstående tjej med tvåvåningar och sex rum. Min del av huset blir två stora sovrum och egen toalett. Vi kommer visserligen dela kök och badrum, och om jag vill så kan jag göra henne sällsap framför TV:n.

Senaste dagarna har jag varit och lämnat av bil lass x 2 med saker jag har där jag befunnit mig senaste åtta nio månaderna. Trodde jag inte hade så mycket, men det har ju fyllts på med saker jag inte tänkt från början. Räddat saker från ett hem som skulle tömmas och kasseras till exempel. Plus att jag var lite skeptisk till att dela hus på det här sättet till en början. Men ni känner ju mig. Efter att ha tillbringat tid med min nya ”sambo” känns det som det ska liksom. Att det är meningen med det här. Och jo, tror ni inte att hon känner så hon med.

Delar mycket hon och jag. Sådär på riktigt. Senast idag om det där med andlighet. Alltså? Va? Inte nog med viljan att bo ute på landet, djuren (hon har två av katter, hundar, getter och kaniner). Hundarna och katterna har redan adopterat mig. Och hon liksom undrar vad jag gjort med dom. Måste le lite när jag skriver.

Som idag när ena av dom sätter sig nedanför mig mellan benen och har ena tassen på min fot. Blir kliad och när jag slutar gnäller han lite och vill ha mer. Medan jag rumstrerade runt i det som ska vara mitt låg den ena isängen och den andra på golvet och följde allt jag gjorde. Sådär självklart liksom. Och jag har inget emot hundar. Har ju haft egna. Nu får jag det på köpet liksom.

Att vi båda är finnar är en annan sak. Behandlingsassistenter en tredje. Musiken, även om hon är mer åt rockiga hållet. Delat med oss av festivalminnen under dagarna vi umgåtts hittills. Tatuerade. Och så vidare och så vidare. Blir nog många timmar pratande om allt mellan himmel och jord när jag väl installerat mig ordentligt.

Blir nog bra det här. Nu blir det att rensa upp det sista här (läs städa) och lämna stadslivet ett tag. Men, imorgon bär jag inte en pryl mer än nödvändigt. Trasig efter dagarna som varit. Klart värt det om ni frågar mig. Kanske inte säger samma sak imorgon, men just nu ja.


Vårstädning deluxe

Kände för att städa ut lite skit. Inte bara det som är mitt utan också det som tillhörde lägenheten den länge.

Blev att verkligen rengöra fönster. Påminn mig om att aldrig röka inomhus igen. Speciellt om jag bor där. Och jag har inte bott här.

Golv till tak i både kök och badrum. Både mitt och lägenhetsinnehavaren. Blä säger jag bara.

Ut till återvinningen med förpackningar och tidningar.

Och efter välbehövlig middag blev det att rensa även på Facebook och telefon. Kändes som det behövdes. Vissa saker från förr behöver inte finnas kvar. Oavsett om det gått år eller månader.

Rensa rensa rensa. Känns som bra mantra inför framtiden. Gör av med skiten. Ta vara på det som följer. Andas. Livet borde bli enklare utan massa bagage från förr. Städning är aldrig fel oavsett nivå.

Inatt är de en stor högtid för häxor. Nog dags att ta vara på det som är mitt.

Trevlig valborg på er!


27/2 inlägg 1

Planerad resa till humhum och göra sista resan till huset mitt ute i ingenstans. Städning och sista resterande saker packades in i bilen. Nycklarna överlämnades och så var äventyret ute på landet avslutad. Neo var med mig och hjälpte mig med allt som behövdes göra.

Men nu är det gjort. Flytten avklarad. Min resa genom humhum och landet utanför den staden är nu avslutad och klar. Har lärt mig en del, samtidigt massor. Är inte längre kluven, med en fot än här än där.

Dags för nya äventyr tillsammans med Neo och för mig en ny stad i nytt län. 


iväg och fixar inför del två av flytt

”Hemma” mitt ute i ingenstans. Kylslaget så det förslår. Huset stått oeldat i en och en halv vecka. Känns både inom märg och ben om ni frågar mig. Sitter under både täcke och filt tills eldarna spridit lite av sin värme i stugan. Har en del att göra här ute. Men hemma är det inte längre.

Förkylningen sitter dock i. Febern gett ned sig något, så jag satte mig bakom ratten och tog mig neråt ”hemåt”. Solen smälter redan på vintertäcket och det gick ganska enkelt att ratta sig hem, tills sista biten ut till mitt ut i ingenstans.

Lagerlokal är vad det är. Kartonger och ihopsamlad möblemang mötte mig redan i dörren. Småsaker liggande lite överallt en annan sak. Sånt där som tar tid inför en flytt. Sånt där som inte kan packas ner förrän sista man gör liksom. Men allt det där mitt i mellan. Sånt som inte får plats i kartonger. Skrymmande. En sak lös i bilen som stör massor. Men som bara är så.

Har bilen att fylla tills jag tar mig hemåt igen och tar upp till lägenheten jag delar med Neo. Saker som är bra att ha. Saker som behövs redan nu. Preliminärt datum för flyttlass är satt. Känns bra. Längtar.

Men så blir det ju en tur till minst ner igen för ta det sista, städa ur, tömma brevlådan för sista gången och hämta ut sommardäcken från vinterförvaringen.

Men ikväll ligger jag inpackad med tjock filt över axlarna och täcke över benen. Kallt och rått så det förslår. Förhoppningsvis inget som gör en sjuk igen. Orkar inte med skiten en gång till tätt inpå. Kroppen orkar inte med det helt enkelt. Trasig som den är redan innan, men med feber och nysattacker kan jag lika gärna skjuta mig själv om ni nu undrar hur det känns.

Som under veckan med att tömma kartonger och hitta plats och nytt hem för Neos saker gjorde att jag tog ett par kartonger, vilade n stund, tog en till och sen sov jag ett par timmar av ren utmattning. Inte ens feber hypot funkade som det skulle den här gången och då, då är det illa. Helt av och ur balans om ni frågar mig. Det var länge sen det var såhär illa. Men, nåt jag kan ta upp med läkaren sen när jag skickats över till nya landstinget som kommer i samband med flytten.

Ikväll blir det dock att ta det lugnt. Mata eldarna. Se över läget. Tvätta. Skriva listor.